Cannabispreparat kommer från växten Cannabis Sativa, en hampa som växer naturligt i Asien, Afrika och Syamerika, men som även kan odlas på våra breddgrader.

 

Marijuana är hampans torkade växtdelar, blad och blomdelar, som malts sönder och rullas i cigarettpapper, så kallade joints, och röks. Marijuana påminner till utseendet om torkat gräs, anledningen till att den vanliga benämningen för marijuana ofta är "gräs". Färgen är grön, gulgrön, gråbrun eller gul.

 

Den viktigaste beståndsdelen i hasch är kådan som har pressats samman till kakor. Hasch är oftast starkare än marijuana. Hasch säljs som små centimeterstora bitar på mellan 0,3 till ett par gram. Bitarna känns som hårt gummi och kan vara allt från beige till svarta, färgen beror på vilket land det kommer ifrån.

"Hascholja" är en grönbrun trögflytande massa som liknar tjära, och som även den missbrukas. Hascholja, som man droppar i cigarett- eller piptobak är oftast starkare än både hasch och marijuana.

 

Man kan röka, äta och dricka cannabis, i Sverige är det vanligast att röka den. Haschröken har en mycket speciell, sötaktig lukt som liknar lukten av bränt hamparep.

Cannbisruset varar i 1-2 timmar. Sinnesuttryck och känslor förstärks. Färger bleknar eller blir intensivare, musikupplevelser förstärks, föremål ser ut att krympa eller växa i storlek. Avståndsbedömningen fungerar inte. Omvärlden minskar i betydelse och man ägnar sig istället åt sina inre upplevelser. Tankevärlden blir ologisk och irrationell. Tankarna flyter omkring, man får svårt att tänka ordentligt. Man förlorar känslan för vad som är förflutet, här, nu och framtid. Man får svårt att uttrycka sig i ord, och talar osammanhängande. Fantasier och verklighet blandas ihop, man går in i en slags drömvärld. Den haschpåverkade känner sig kreativ och på toppen av sin förmåga. Minnet blir sämre, främst korttidsminnet, men även långtidsminnet påverkas.

I cannabisrök finns 400 ämnen. 80 av dem påverkar psyket. De ämnen i cannabis som påverkar psyket kallas cannabionider, och den viktigaste av dessa är THC. THC finns kvar i kroppen efter ruset, det lagras i fettvävnaderna och försvinner långsamt ut ur kroppen via urinen och avföringen. En vecka efter haschrökningen finns cirka hälften av den THC rökaren fick i sig kvar i kroppen, och det kan ta upp till en månad innan all THC har försvunnit.
Röker man regelbundet får det till följd att man bygger upp en depå av THC - missbrukaren blir långsam och trög i intellektet.

Cannabis kan framkalla förvirringstillsånd och ångestattacker hos tonåringar som befinner sig i en känslig fas av livet och hos psykiskt känsliga personer.

Cannabis kan utlösa psykotiska tillstånd. Cannabispsykos är en shizofreniliknande sjukdom. Slutar den drabbade att röka cannabis och får psykiatrisk behandling kan den den ta sig ur sjukdomen.

Cannabis kan också utlösa latent shizofreni och orsaka återfall i sjukdom. Vissa forskningströn tyder även på att cannbis på sikt kan framkalla shizofreni hos personer som inte har anlag för sjukdomen.

Den som använder hasch regelbundet blir ofta lättirriterad och deprimerad. Missbrukaren skärmas av från verkligheten och förlorar mycket av sin psykiska energi. Den egna dimmiga världen känns som det enda meningsfulla och verklighetens krav upplevs som allt mer främmande. Missbrukaren blir avtrubbad och likgiltig. Koncentrationsförmågan försämras och minnet blir sämre. Haschrökare upplevs som dum. Han har svårt att uttrycka sig och tala med andra, verkar inte riktigt förstå vad som sägs och nästan ingenting fastnar i minnet.

Utvecklingen stannar upp hos en tonåring som börjar med hasch. Verkligheten ersätts av dagdrömmar och den aggressivitet och trots som är nödvändig för utvecklingen trubbas av. Den tonåriga cannabisanvändaren förblir osjälvständig, barnslig och beroende.

Cannabis ger en känsla av lugn och välbefinnande, en känsla som man vill uppleva om och om igen. Till slut blir det ett psykiskt beroende. Men även ett fyskiskt beroende skapas. Kroppen behöver allt mer av giftet för att man ska känna någon berusning.

Kärlen i ögonhinnan utvidgas, vilket leder till rödsprängda ögon. Blicken ser under ruset glansig ut, men blir efteråt matt och trött. En lätt rethosta är vanligt, då halsens och luftrörens slemhinnor irriteras av röken, vilket även leder till att haschrökaren blir törstig. Haschrökaren får ett sug efter sötsaker på grund av att blodsockerhalten sjunker. Pulsen kan öka ändå upp till 160 slag i minuten, det vanliga är 90 slag i minuten. Att den som rökt hasch blir lite flammig i hyn är vanligt. En del får blodtrycksfall. Man kan känna sig illamående och till och med svimma. Hjärtklappning och extra hjärtslag är också vanliga effekter vid cannabisrus. Ibland kan cannabisröknining utlösa kraftig hjärtklappning som i sin tur gör att personen känner ångest, vilket vana haschrökare brukar kalla "hjärtnoja".

Astma och allergi Risken för astma och allergi i luftvägarna ökar för den som röker cannabis. Anledningen kan både vara det försämrade immunförsvaret och att röken retar slemhinnorna.

Fosterskador Moderkakan tar upp THC som långsamt frigörs till fostret. Forskarna tror att cannabisrökning hos människor kan förorsaka fosterskador. I försök där djur matats med cannabis har detta lett till fosterskador. Man vet att nyfödda barn till haschrökande mödrar kan få abstinensbesvär vid födseln.

Hjärt- och kärlsjukdomar Det att cannabis ökar pulsen och gör att man får hjärtklappning kan vara farligt för människor med kärlsjukdomar eller högt blodtryck.

Hormonrubbningar Produktionen av konshormoner blir störd av cannabis. Detta kan leda till att pojkar får för lite av könshormonet testisteron eller att menstruationscykeln rubbas. Kvalitén på sperman försämras också.

Immunförsvaret försämras De vita blodkropparna försvarar vår kropp mot infektioner. Cannabis stör deras celldelning, och vårt immunförsvar fungerar inte längre lika bra. En del forskning tyder på att cannabisrökning inte bara ökar risken för infektioner, utan även för genetiska skador.

Lungcancer Cannabisrök innehåller flera kända cancerframkallande ämnen. Troligtvis ökar risken för att få lungcancer om man är haschrökare, men riktigt säker är man ännu inte. Men det tog 40 år att bevisa sambandet mellan tobaksrökning och lungcancer.

Lungskador Liksom tobaksröken innehåller cannbisröken ämnen som orksakar luftvägsinfektioner och luftrörskatarr. Cannabisröken är ännu farligare än tobaksröken, vilket delvis beror på att den är varmare.

Tillväxten Hormonstörningar kan även leda till att tillväxten hämmas.

Möjlighet att få barn Sädesvätskan hos män som missbrukar cannabis innehåller en mängd icke fullvärdiga och orörliga sädesceller. Kvinnor får färre ägglossningar.

För hasch och marijuana: Brass, gräs, bhang, joint, pot, kitt eller "röka". För haschpipor: holk, bong, dogout.

 

|till nästa grupp|
|till narkotiska preparat|
|till huvudsidan|