FN:s narkotikaorgan avgör vad som ska klassas som narkotika. De publicerar en förteckning över vilka preparat som är narkotikaklassade.
I Sverige utfärdar Läkemedelsverket narkotikaförteckningarna.

Att avgöra vad som ska klassas som narkotika är inte en lätt fråga.
De beroendeframkallande egenskaperna är inte avgörande för huruvida ett preparat ska klassas som narkotika, då alkohol och tobak är två preparat som synnerligen skapar beroende, men ändock inte är narkotikaklassade.
Antalet förtidiga dödsfall som kan knytas till preparatet avgör inte heller om det ska få en stämpel som narkotika. Tobak och alkohol dödar betydligt fler än vad de preparat som nu klassas som narkotika gör.

Enligt narkotikastrafflagen är narkotika:

"läkemedel eller hälsofarliga varor med starkt vanebildande egenskaper eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper och som
1. på sådan grund är föremål för kontroll enligt internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, eller
2. av regeringen förklarats skola anses som narkotika enligt lagen."

Avgörandet över vilka preparat som ska klassas som narkotika, och vilka som inte ska göra det, är både politisk och kulturellt. Gränserna för vad som är förbjudet och vad som är tillåtet växlar. För inte så länge sedan var opium, cannabis, kokain och LSD tillåtet i västvärlden, kaffe var en gång i tiden förbjudet. Alkohol är förbjudet i en del muslimska länder, men tillåtet i andra.

Droger kan passa i små grupper, som stamsamhällen, hos schamaner och i religiösa sammanhang, medan de inte passar i större grupper eller fasta strukturer, då svagare droger såsom alkohol och tobak kanske passar bättre.

Många droger anses i början vara nyttiga, till exempel ansåg Sigmund Freud på 1880-talet att kokain var väldigt nyttigt, att det hjälpte mot nästan allt. Anledningen till att tobaksbruket spred sig i Europa är att det ansågs vara nyttigt, man sa att det drev ut slem ur huvudet.
I befolkningsökningens Europa lanserades nya droger ofta med argumentet att de dämpar hunger.

Narkotikamissbruk är allt icke-medicinskt och icke- vetenskapligt bruk av narkotika.

Narkotikaberoende är ett tillstånd som uppkommer efter en tids narkotikaanvändning, i en del fall redan efter ett eller två rustillfällen. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition utmärks ett narkotika- eller drogberoende av "ett tvång att ta medlet för att uppleva dess psykiska effekter". Narkotikaberoendet blir en starkt styrande faktor i missbrukarens tillvaro och driver honom eller henne att fortsätta sitt narkotikaintag även om detta ger besvärande störningar eller svåra skador för missbrukaren eller andra.

 

|till nästa rubrik|
|till huvudsidan|